Frågor och svar om landbaserad vindkraft i Sverige

Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa. Vindkraft är därmed ett viktigt energislag för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.

I en analys av samhällets elektrifiering till år 2045 framtagen gemensamt av Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Trafikverket år 2022 spås elbehovet kunna uppgå till 280 TWh redan år 2035, vilket är en fördubbling av dagens elanvändning, för att nå 370 TWh 2045. Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion.

Vid vindkraftsprojektering är det lokala vindläget och valet av vindkraftverk det viktigaste. Designen på verket ska passa för vindläget och klimatet som råder på platsen för att få så stor elproduktion som möjligt. Medelvinden är betydelsefull, men också på vilket sätt vinden skiftar över tiden. Det är viktigt att studera platsens lokala förhållanden. Det görs via vindmätningar som visar hur vinden beter sig. Just vindmätningen är grunden till vilken typ av vindkraftverk som är lämpligast på just den specifika platsen.

Den turbin som är dominerande idag (snabblöpande horisontalaxlad) har störst möjlighet att producera el ekonomiskt och säkert. Många andra varianter har testats under årens lopp och nya lösningar testas hela tiden, men inga alternativ har ännu visat sig kommersiellt gångbara. Vi följer kontinuerligt teknikutvecklingen för nya typer av vindkraftverk.

Vi mäter oftast initialt vinden med en så kallad Sodar (som mäter vinden med hjälp av ljud) för att se om det blåser tillräckligt bra i området. För att få än mer tillförlitliga vindmätningar sätter vi sedan upp en vindmätningsmast i området. En vindmätningsmast är normalt cirka 120–140 meter hög. I senare skeden kompletterar vi också vanligtvis mätningen med Lidar, vilket är en liknande teknik som Sodar men som istället mäter vinden med hjälp av ljus eller laser.

Vindkraftsparken ansluts till elnätet via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå. Ett elnätsföretag ansvarar för anslutningen från vindkraftsparken till närliggande existerande elnät. Elnätsanslutningen är en separat tillstånds- och projekteringsprocess som drivs av elnätsföretaget. Elnätsföretaget upprättar markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom sitt tillstånd. Energimarknadsinspektionen prövar och beslutar om anslutning till existerande elnät.

Byggnationen av en vindkraftspark genererar en ökad mängd trafik och transporter på vägarna kring anläggningen. Transporterna avser bland annat material till byggnation av vägar och fundament samt frakt och montering av vindkraftverken. Under vindkraftsparkens drift består trafiken av enstaka persontransporter med servicebil. Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i markavtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den.

Vattenfalls förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. Vi arbetar aktivt för att sammanlänka lokala och regionala företag med de huvudentreprenörer som kommer att utföra arbeten i och kring vindkraftsparken. Vi kan inte garantera jobb till orten, men av erfarenhet vet vi att vid en vindkraftsetablering behövs en mängd olika yrken, bland annat inom projektering, markarbeten, elnät, transporter, fundament samt service till arbetare och företag såsom hotell, frisörer, caféer/catering och träningsmöjligheter. Som företagare finns det goda möjligheter att erbjuda tjänster vid en vindkraftsetablering.

Lokalsamhället, långsiktigt engagemang och ansvarstagande är mycket viktigt för oss. Vår förhoppning och ambition är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar.

Stöd till lokal utveckling (SLU) är ett av Vattenfalls sätt att ge tillbaka till bygden omkring en vindkraftspark. Stödet är ett frivilligt åtagande från Vattenfalls sida och utformningen av stödet sker utifrån varje projekts unika förutsättningar. Pengarna ska komma de lokala intressen till nytta. Syftet är att främja bygdens kultur, näringsliv, service och livsmiljö. Stödet ska inte ersätta kommunens politiska uppdrag eller gå till någon enskild person. Beslut om fördelning av medel sker i samråd med Vattenfall, antingen via en ekonomisk förening eller kommunen.

I tidigare vindkraftsparker Vattenfall byggt har det ekonomiska stödet bland annat gått till:

• belysning
• bredband
• lokala idrottsklubbar
• upprustning av by- och jaktstugor
• förstärkning av vägar
• stöd till näringslivsutveckling.

Att främja, åstadkomma och upprätthålla hög säkerhetsstandard för att skydda alla som arbetar i byggnation och i drift av våra vindkraftsparker har högsta prioritet i Vattenfall. Vi säkerställer att de vindkraftverk som upphandlas håller högsta säkerhetsstandard och är anpassade för vindbruk i vårt svenska klimat.

Vattenfall lägger stor vikt på försiktighetsåtgärder i tillståndsansökan för våra projekt.

Brand i vindkraftverk har förekommit men det är mycket ovanligt. I de få fall brand har uppstått  har den uppstått på grund av tekniska fel i den elektriska utrustningen. I våra vindkraftsparker har vi, innan uppförandet och under driften, kontakt med räddningstjänsten för att gå igenom rutiner och öva för eventuell olycka.

Alla nya turbiner är utrustade med branddetektorer som är direktkopplade till övervakningscentralen (vår eller turbinleverantörens) som bevakar turbinerna dygnet runt. Övervakningscentralen kan i sin tur kontakta räddningstjänst samt lokal Vattenfallpersonal. Branddetektorerna är även konfigurerade så att turbinerna stänger av sig själva om larmet skulle gå. I regel går räddningstjänsten inte in i en turbin som brinner utan begränsar området och ser till att branden inte sprider sig.

Nedisning av rotorbladen sker vid temperaturer under 0 grader och framför allt vid högre luftfuktighet och när molnen står lågt. Riskerna att träffas av fallande eller kastad is är generellt väldigt små. Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer och då det finns snö och is i parken. Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk.

Vid risk för eventuell nedisning tar Vattenfall fram säkerhetsrutiner, exempelvis varningsskyltar och information till särskilt berörda. I sista hand kan det bli aktuellt att fälla vägbommar. Det pågår många olika forskningsprojekt för utveckling av metoder för att minska eller undanröja riskerna för iskast från rotorbladen genom uppvärmningsslingor och andra lösningar.

Möjligheterna att nyttja ett specifikt område för jakt är kopplat till jakträtten, vilken normalt följer med ägandet av marken. När en vindkraftspark väl är i drift finns generellt inga hinder för att där bedriva jakt. Både forskning och vår erfarenhet hittills säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindkraftverken.

Den största påverkan på jakten i en vindkraftspark sker under byggfasen. För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar Vattenfall alltid efter att upprätta en tidig och kontinuerlig dialog med berörda jaktlag, jakträttshavare och jakträttsägare.

Att särskilt tänka på i en vindkraftspark är att det kan förekomma mer mänsklig aktivitet än tidigare.

Det går bra att köra skoter, rida och vandra i området kring vindkraftsparken när den är i drift. En del befintliga leder kan eventuellt behöva dras om och det sker i så fall i dialog med berörda ansvariga parter.

I en driftsatt vindkraftspark gäller allemansrätten precis som vanligt. Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området.

Under byggfasen är delar av området en byggarbetsplats och dessa delar är då avstängda. Detsamma kan hända om större servicearbeten, till exempel byte av delar i ett vindkraftverk, behöver utföras under drifttiden.

När solen står lågt kan skuggor från de roterande bladen träffa omgivningen. Enligt rättspraxis bör den faktiska tiden för exponering av rörliga skuggor vid bostäder inte överskrida åtta timmar per år. Vattenfall gör alltid beräkningar över hur lång skuggtiden kan bli. Om det finns risk för att skuggtiden blir oacceptabelt lång utrustas vindkraftverken med automatisk skuggurkoppling, det innebär att vindkraftverket stängs ned för att inte överstiga praxis. Påverkan från skuggkast avtar med avståndet och är normalt försumbara längre än två kilometer från vindkraftverken.

Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden. Hur man upplever ljud från vindkraftverk skiljer sig också åt mellan olika individer, vilket gäller för alla typer av ljud. Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 decibel utanför bostäder.

Det finns klimatologiska fenomen, främst vintertid, som vi inte kan styra över och som gör att ljud kan transporteras längre. Detta fenomen gäller dock alla ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner et cetera.

Lågfrekvent ljud, mellan frekvenserna 20 och 200 hertz, är i många fall hörbart. Lågfrekvent ljud produceras av de flesta bullerkällor i samhället, exempelvis trafik. Det lågfrekventa ljudet är inte skadligt för människor i de nivåer Folkhälsomyndighetens riktlinjer anger. Enligt rättspraxis får vindkraftsparkernas lågfrekvent ljudnivå inte överstiga dessa nivåer.

Enligt den forskning som finns tillgänglig idag finns ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden, förutsatt att de riktvärden Folkhälsomyndigheten rekommenderar efterföljs.

Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus.

Vindval är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Enligt Vindvals syntesrapport från år 2021 ger forskningen inte en enhetlig bild av om det finns samband mellan vindkraftsutbyggnad och fastighetsprisers utveckling. Det finns internationella studier som har funnit en negativ inverkan på fastighetspriser medan andra studier inte kunnat finna några tydliga samband. Det finns även studier som pekar på att graden av motstånd mot en vindkraftutbyggnad kan avspegla sig i fastighetsprisernas utveckling.

En svensk studie från år 2021 har pekat på en påverkan på priser på enfamiljshus med störst påverkan 0-2 km för att avta vid 6-8 km från vindkraftverk. Studien har fått kritik att man utgått från genomsnittsvärden, att man inte undersökt fastighetsvärden före och efter vindkraftsutbyggnad samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts. Vidare är det sannolikt att det finns faktorer som studien inte kontrollerat som exempelvis närhet till samhällsservice som också påverkar fastighetspriserna. Samma forskare har på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund genomfört en uppdaterad studie under år 2022. Även denna studie tyder på att vindkraftverk påverkar fastighetsvärden, dock i en något mindre utsträckning än deras första studie på detta tema. Effekterna per fastighet bedöms som relativt marginella, men de sammantagna effekterna av en vindkraftsetablering kan bli stora om de ligger i tätbebyggda områden.

Frågan om samband mellan vindkraftsetablering och fastighetspriser har även undersökts  i en finsk studie, som påvisar att vindkraftsetablering inte har någon signifikant påverkan på fastighetsvärdena, utan att det snarare är andra faktorer som påverkar fastighetsvärdet. Detta resultat indikerar återigen att vindkraftens eventuella påverkan på fastighetspriser generellt sett inte är absolut och konstant, utan kan bero på en rad olika omständigheter, däribland storleken på lokalt motstånd samt skapande av lokal nytta.

I varje tillstånd som ges för en vindkraftspark finns villkor för hur marken ska återställas när vindbruket upphör. För att garantera avvecklingens genomförande måste pengar avsättas eller garanteras  innan byggnationen av vindkraftsparken påbörjats. Beloppet fastställs i vindkraftsparkens tillstånd av tillståndsmyndigheten. Det är ägaren och verksamhetsutövaren som är ansvarig för vindkraftsparkens avveckling.

Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 25 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 25 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då genomgå omfattande renoveringar. Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt men då krävs ett nytt tillstånd.

Vid rivning av vindkraftverk monteras alla delar ned för återvinning. Vindkraftverk återvinns i dagsläget upp till 85-90 %. Nu finns även utvecklade metoder som möjliggör återanvändning eller återvinning av rotorblad. Vattenfall har  2021 beslutat om ett deponiförbud av blad från bolagets avvecklade vindkraftsparker. Vidare har Vattenfall som mål att år 2025 ska minst 50 % av bladen återvinnas och år 2030 ska minst 100 % återvinnas.