Så tar vi ansvar för miljön - före, under och efter drift
Genom noggranna val och ständig uppföljning minimerar vi påverkan på klimat, djurliv och människor i alla projektets faser.
Innan drift - Upphandlingar och tillstånd
Innan vi kan bygga ny vindkraft genomförs omfattande tillståndsprocesser, miljöprövningar och upphandlingar för att säkerställa att vindkraften byggs på ett hållbart sätt.
Hållbar upphandling
Ett konkret exempel på hur hållbarhet integreras i Vattenfalls arbetssätt är vindkraftsparken i Bruzaholm, Småland. Parken, som får 21 turbiner och tas i drift hösten 2025, kommer att producera cirka 460 GWh fossilfri el per år, men är också ett pilotprojekt för hållbar upphandling.
I Bruzaholm har Vattenfall aktivt arbetat för att minska klimatpåverkan från byggfasen, bland annat genom att använda en extra koldioxidsnål betong, vilket är 40 procent lägre klimatavtryck än branschstandard. Leverantörerna fick även lämna separata förslag på klimatåtgärder, vilket blev en viktig del av utvärderingen.
Läs mer om projektet i Bruzaholm
Den här modellen för upphandling av varor och tjänster har visat sig vara riktigt effektiv och framgångsrik för alla parter och kommer nu att användas som mall för kommande projekt.
Miljöprövning och tillstånd
Innan Vattenfall bygger ny vindkraft krävs flera tillstånd och omfattande miljöprövningar för att säkerställa att hänsyn tas till natur och omgivning. En viktig del av ansökan är miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Konsekvensbeskrivning
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) identifierar och beskriver de direkta och indirekta effekterna som den planerade verksamheten kan medföra för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö.
Dialog med experter och lokalsamhälle
En viktig del i arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen är samrådsfasen. Under samrådet samlar vi in all kunskap och synpunkter från myndigheter, organisationer och allmänheten. Detta är väldigt viktigt för att vi ska lära känna området och få en bra kunskap kring vilka intressen som finns. Det lägger sedan grunden för att vi får den bästa möjliga utformningen av projektet.
Under drift - Uppföljning och utvärdering
Ljud- och skuggpåverkan
Vindkraftverk låter när rotorbladen rör sig genom luften, det vanligaste ljudet är ett mjukt svischande eller brusande ljud. Moderna vindkraftverk är tystare än tidigare, och det mekaniska ljudet från maskinerna inuti verken är idag mycket lågt. Hur ljudet upplevs beror på flera saker, till exempel avståndet till verket, vädret, vinden och hur landskapet ser ut. Ibland döljs ljudet av vinden själv och i skyddade lägen kan det höras tydligare. Vindkraftsparker får villkor för högsta tillåtna ljudnivå i sina tillstånd som följs upp genom mätningar och kontroller. Om ljudnivån överstiger tillåtna värden finns möjlighet att reglera ned turbinen, vilket säkerställer att villkoren efterlevs.
När solen lyser genom rotorbladen kan det också uppstå rörliga skuggor. Det kan upplevas som störande om man bor eller arbetar nära. Därför beräknas hur skuggorna rör sig redan i planeringen, och vindkraftverken kan stängas av under korta perioder om det behövs. Enligt rådande rättspraxis får den totala sammanlagda skuggtiden inte överstiga åtta timmar per år och 30 minuter per dag vid bostäder.
Fåglar och fladdermöss
Vindkraftens påverkan på fågelliv är ett viktigt område för Vattenfall. En unik långtidsstudie vid Aberdeen Offshore Wind Farm utförd av forskare från DHI Group och RPS Group i Nordsjön visar att fåglar i mycket hög grad undviker rotorbladen. Under två års tid observerades tusentals fåglar med hjälp av avancerad radar- och kamerateknik, utan att en enda kollision registrerades. Studien fokuserade bland annat på gråtrut, havssula och tretåig mås, och visade att många fåglar aktivt ändrade flygväg redan 140-160 meter från turbinerna. Detta ger ny och viktig kunskap om hur fåglar anpassar sitt beteende i närheten av vindkraftverk.
Aberdeen sjöfågelsstudie
Det har hävdats att det krävs mycket dyra lösningar för att förhindra att fåglarna kolliderar med vindkraftverkens vingar, men de arter vi har övervakat är väldigt bra på att undvika dem. Fåglarna verkar mycket kapabla att överleva i en vindkraftsmiljö, säger Henrik Skov, Projektledare för sjöfågelstudien i Aberdeen.
Skyddsavstånd för att skydda känsliga fågelarter och fladdermöss
För att skydda vissa mer känsliga fågelarter används ofta skyddsavstånd till boplatser eller andra för arten viktiga områden. Skyddsavstånden varierar oftast mellan en och två kilometer. Skyddsavstånd tillämpas även till identifierade koloniplatser för fladdermöss. Vid behov kan extra skyddsåtgärder tillämpas i form av stoppreglering (så kallat bat mode), som innebär att vindkraftverken stängs ned under vissa förhållanden när fladdermössen är aktiva.
Även till havs har fladdermöss observerats, särskilt under vissa tider på året när de förflyttar sig mellan områden. Vattenfall deltar i ett forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen för fladdermössens rörelser till havs och hur de påverkas av havsbaserad vindkraft.
Marint liv vid havsbaserade parker
Havsbaserade vindkraftparker påverkar marina ekosystem på olika sätt under hela livscykeln. Under byggfasen kan exempelvis undervattensbuller och rörelser i havsbotten påverka djurlivet, men under drift visar flera studier att nya livsmiljöer ofta etableras runt turbinerna. Fundamentens strukturer fungerar i många fall som konstgjorda rev, vilket skapar nya förutsättningar för djur- och växtliv.
De mest omfattande miljöuppföljningarna i Sverige har gjorts vid vindkraftparken Lillgrund. Där undersöktes bland annat hur ålgräs, blåmusslor och fiskar påverkades av anläggningsarbetet. Resultaten visade inga negativa effekter kopplade till sedimentspridning och inga tydliga förändringar i fisksamhällets sammansättning eller mängd.
Läs mer om undersökningarna i en rapport från Naturvårdsverket (PDF 1 MB)
Även marina däggdjur verkar påverkas mindre av vindkraft än man tidigare trott. Vid Vesterhav Nord i Danmark har en lokal flock flasknosdelfiner följts under byggnation. Trots oro för bullerstörningar visade en studie i samarbete med Syddansk Universitet att delfinerna stannade kvar och inte ändrade beteende. Observationerna tyder på att arter som delfiner, tumlare och sälar inte avskräcks av vindkraftparker, i vissa fall kan de till och med gynnas av de skyddade miljöer som uppstår runt fundamenten, där exempelvis bottentrålning inte förekommer.
Efter drift - Återställning och återvinning
När en vindkraftspark har nått slutet av sin livslängd ska platsen återställas. Det är en viktig del i Vattenfalls arbete för en hållbar elproduktion. Redan när ett projekt får tillstånd att byggas ställs krav på att det ska kunna avvecklas på ett ansvarsfullt sätt. I slutet av parkens livslängd lämnas en avvecklingsplan in till myndigheterna, som avgör vad som ska tas bort. I vissa fall kan det vara bättre för miljön att låta vissa delar som nedgrävda kablar ligga kvar i marken.
För att säkra att det finns pengar till återställningen avsätts medel redan innan byggnationen startar. Det gör att avvecklingen kan ske på ett säkert och miljöanpassat sätt, oavsett när den blir aktuell.
Rotorbladen i ett vindkraftverk består av kompositmaterial och har tidigare varit svåra att återvinna, men tekniken går snabbt framåt. Idag finns lösningar som gör det möjligt att återvinna upp till 100 procent av materialen. Vattenfall har infört ett förbud mot att skicka blad till deponi (soptipp) från bolagets egna parker och har satt upp tydliga mål:
- Minst 50 % av bladen ska återvinnas till år 2025
- 100 % till år 2030
Relaterat innehåll
Vattenfall arbetar för att vindkraft ska påverka miljön så lite som möjligt under hela liv...
Upptäck hur vindkraft fungerar och hur den bidrar till ett fossilfritt samhälle.
Vi planerar för fler vindkraftsverk i Sverige - både på land och till havs.