Vindkraftens roll i elsystemet

Vindkraftens roll i att möta det ökade elbehovet

Industrin står för omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp. För att kunna ställa om till en fossilfri produktion krävs stora mängder el, som dessutom behöver vara konkurrenskraftig. Elen behövs till stora delar för att kunna producera grön vätgas som används för att exempelvis tillverka fossilfritt stål och e-bränslen. Vindkraft är det kraftslag som snabbast kan byggas ut i stor skala och spelar därför en viktig roll för att möta det ökande elbehovet.

Anpassad användning ger lägre kostnader

Väderberoende elproduktion som sol och vind gör det möjligt för elkonsumenter att utnyttja låga elpriser om de kan vara flexibla i sin användning. På så vis ges incitament att använda mer el när tillgången är god, och mindre el när den är dyrare och tillgången är begränsad.

Stabilitet genom spridning och förutsägbarhet

Vindkraften är väderberoende, men med hjälp av väderprognoser går elproduktionen att prognostisera. Till havs är vinden både starkare och jämnare och mer lättprognostiserad. Genom att bygga vindkraft på olika platser i landet stabiliserar vi energiproduktionen och minskar risken för större bortfall i produktionen.

Vad menas med kapacitetsfaktor?

När det pratas om hur mycket el olika kraftslag kan bidra med i elsystemet används ofta begrepp som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Det är viktigt att skilja på om man pratar om hur mycket el som produceras under ett helt år, eller hur tillgänglig produktionen är när elsystemet är som mest ansträngt. Vindkraften har i regel hög kapacitetsfaktor till havs, och kan även bidra med effekt under timmar med hög belastning om den är väl integrerad med övriga resurser i systemet.

Tre vanliga begrepp är:

• Kapacitetsfaktor (även kallad nyttjandegrad) visar hur mycket el en källa i genomsnitt producerar över tid, till exempel över ett år, jämfört med sin maxkapacitet.
• Effektbidragsfaktor visar hur mycket en resurs kan bidra med under situationer där det är brist på el, vilket är viktigt för systemets tillförlitlighet.
• Tillgänglighetsfaktor handlar om hur ofta en resurs är tillgänglig vid årets mest ansträngda timmar, så kallad topplasttimme.

Vindkraftens kapacitetsfaktor i jämförelse med andra kraftslag

Kapacitetsfaktor beskriver hur stor andel av sin maxkapacitet ett kraftslag faktiskt producerar över tid. Enligt Svensk Vindenergi ser siffrorna ut så här:

• Landbaserad vindkraft: Nybyggda anläggningar i Sverige har en kapacitetsfaktor på cirka 37–39 procent.
• Havsbaserad vindkraft: Förväntas ha en kapacitetsfaktor på minst 50 procent. 
  Vattenkraft: Kapacitetsfaktorn varierar mellan 50–60 procent, beroende på driftstrategi och hydrologiska förhållanden.
• Vattenkraft: Kapacitetsfaktorn varierar mellan 50–60 procent, beroende på driftstrategi och hydrologiska förhållanden. 
• Kärnkraft: Ligger mellan 70–85 procent, beroende på planerade och oplanerade driftsstopp.

Vindkraftens teknikutveckling minskar risken för effektbrist

Tack vare snabb teknikutveckling har vindkraftens kapacitetsfaktor ökat stadigt. Moderna turbiner har större rotordiameter, högre navhöjd och är optimerade för att producera el även vid lägre vindstyrkor.

Innovationer som flytande fundament och hybridlösningar gör det dessutom möjligt att placera vindkraftverk där vinden är som starkast och produktionen mest stabil. Sammantaget innebär detta att vindkraften blir en allt mer tillförlitlig del av elsystemet och minskar risken för effektbrist.

Läs mer om hur vi arbetar med teknik och innovation