Teknik och innovation

Den nya tekniken gör det enklare att bygga, driva och underhålla vindkraft på ett hållbart sätt, med både lägre miljöpåverkan och minskade kostnader.

Flytande vindkraft

Flytande vindkraft gör det möjligt att placera vindkraftverk längre ut till havs, där vindarna är starkare och jämnare. Till skillnad från traditionella vindkraftverk som står på bottenmonterade fundament, vilar flytande verk på plattformar som hålls på plats med hjälp av förankringar. Detta gör att vindkraft kan byggas även i områden med stora havsdjup, där fasta fundament inte är möjliga eller ekonomiskt försvarbara.

Tekniken är inte ny i sig, flytande strukturer används sedan länge i olje- och gasindustrin men tillämpningen inom vindkraft har utvecklats snabbt de senaste åren. Med flytande fundament kan länder med begränsade grunda havsområden också satsa på havsbaserad vindkraft.

Läs hela intervjun med Ane Mette Lysbech-Kleis

Flytande drönare

Vid drift av en havsbaserad vindkraftpark behöver havsbotten runt verken och kablarna kontrolleras regelbundet för att upptäcka förändringar. Dessa undersökningar görs ofta med bemannade fartyg som drivs med fossila bränslen, eftersom eldrivna alternativ i dagsläget är begränsade. För att minska utsläppen och göra arbetet mer hållbart satsar Vattenfall på ny teknik, som exempelvis autonoma och bränslesnåla drönare.

För att inspektera havsbottnen på ett mer hållbart och kostnadseffektivt sätt testar Vattenfall flytande drönare. Dessa små autonoma farkoster ligger i vattnet i närheten av en vindkraftspark och är utrustade med sensorer och kameror som gör att de kan genomföra återkommande inspektioner utan att människor behöver resa ut till verken. Den obemannade farkosten är betydligt mindre än bemannade fartyg och förbrukar runt 90% mindre bränsle. Tekniken har potential att minska behovet av fartygstransporter, öka säkerheten och effektivisera underhållet av havsbaserad vindkraft.

Läs mer om hur flytande drönare används

Fossilfri vätgas

Fossilfri vätgas är en viktig teknik för att minska utsläppen i industrier som idag är beroende av fossila bränslen, exempelvis stål- och kemikalieindustrin. Vätgas produceras genom elektrolys av vatten, där el används för att spjälka vattenmolekyler i syre och vätgas. När elen kommer från förnybara källor, som vind- eller solkraft, blir även vätgasen fossilfri.

Projektet Vidar utanför västkusten är ett exempel på hur havsbaserad vindkraft kan kopplas till produktion av fossilfri vätgas. Här undersöker Vattenfall möjligheterna att använda el från vindkraft direkt i elektrolysörer för att tillverka vätgas till industriell användning.

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

×

Världens första vätgasproducerande havsbaserade vindkraftverk

Vattenfall utvecklar just nu världens första havsbaserade vindkraftverk som producerar vätgas direkt till havs. En så kallad elektrolysör som omvandlar el och vatten till vätgas placeras på ett befintligt vindkraftverk i Aberdeen Bay, utanför Skottlands kust. Vätgasen transporteras sedan via en rörledning till hamnen i Aberdeen.

I ett annat projekt utanför den holländska kusten tittar Vattenfall på att koppla ihop tre olika väteturbiner, placerade i containrar på plattformar som förutom elektrolysmodulerna också innehåller transformatorer och batterier. 

Läs mer om hur vätgas kan hjälpa till att lagra vindkraft

Hybridteknik för framtidens energisystem

Vind- och solkraft är de kraftslag som växer snabbast i världen idag, men eftersom de är väderberoende ställs högre krav på elsystemets förmåga att balansera tillgång och efterfrågan. För att möta dessa utmaningar utvecklar Vattenfall smart teknik som kombinerar olika kraftslag och energilagring. Hybridteknik kombinerar olika förnybara energikällor, som vind- och solkraft, på samma plats för att maximera nyttan av elnätet och förbättra elproduktionen över dygnet och året. 

Hybridparken Haringvliet Zuid i Nederländerna. 

I Hjuleberg nära Falkenberg har Vattenfall tillsammans med Skandia byggt sitt första hybrida energikraftverk, där vindkraft kompletteras med solceller och batterilagring. Genom att kombinera teknikerna blir elproduktionen mer jämn och förutsägbar, vilket stärker elförsörjningen lokalt och avlastar elnätet. Även vindkraftsprojektet Bruzaholm i Småland förses med ett energilager för att hjälpa till att bevara balansen i elsystemet och bidra till minskade elpristoppar.

Hybridparken i Hjuleberg togs i drift under sommaren 2024 och kan leverera en lång rad olika stödtjänster till Sveriges elsystem, allt ifrån sekundsnabba finjusteringar upp och ner, till att kompensera för större förändringar, till exempel avbrott eller produktionsbortfall på annat håll i systemet.